Plockepinn Classic del 3 vanlig bana på backstreckskarta från 1942 (17-11-2012)

Lite trötta, men ändå vid gott mod inför sista delen. Laddade med mat och nya batterier så är det dags för sista utmaningen. Skönt att se något igen efter trevat omkring i mörkret en bra stund på andra delen.

Ingela har lite ont i benen, men har vi kommit så här långt så fortsätter vi.

K1: Tar säkert vägval runtom på grusvägen. Sen går där en ny grusväg som vi tyder går åt vårt håll. Vi följer den till bäcken där vi går in i skogen. Vi håller hyfsad riktning och hittar gölen ganska snabbt. Bra start.

K2: Vi går kompass uppför backen, passerar stenmuren och toppen på backen och spikar kontrollen. Det här går ju smidigt:-)

K3: Vi bestämmer oss för att gå runt till höger för att få en bra ingång till kontrollen. Kommer ut till vägen efter ett tag och följer den till T-korset där vi skall norrut. Stämmer bra, men sen svänger inte vägen som den skall. Vi inser efter ett tag att vi är på en ny väg. Vänder tillbaka och nu stämmer det igen. Vi stegar dock fel när vi gör första attacken mot kontrollen. Vi går tillbaka och gör ett nytt försök. Ett tag så är det säkert 6-7 patruller i området. Får kartan att stämma och går rakt mot kontrollen, yes vad skönt!! Vi tappar här 17 minuter.

K4: Matkontrollen hägrar och den går bra. Vi har inget högt tempo. Ingela har ont och har även trillat och slagit i knäet. Men vi vill fullfölja, annars måste vi ju ställa upp igen nästa år:-)
Käkar några korvar och dricker varm blåbärssoppa. En juniorpatrull undrar när vi skall ge oss iväg. De har hängt efter oss vid kontroll 2 och 3. Vi förstår sedan varför, patrullen består av en orienterare och en bågskytt. Bågskytten har aldrig varit ute så här länge och sprungit och är rejält trött. Vårt tempo passar dem bra:-)

K5: Man kan läsa in sig på en skylt med karta över området där leder är med. Vi försöker tolka över vår gamla karta till den nya. Vi hade annars tänkt gå tillbaka och ta vägen runtom. Men gör ett försök på stigarna. Men efter ett tag så hamnar vi på vägen ändå...
Vi följer vägen till kröken och går kompass genom grönt, sankmark och ris. Men vi spikar faktiskt huset som vi skall ha. Liknar mer en gammal fallfärdig lada, men kontrollen sitter där!

K6: Nu är det inte långt kvar, kanske vi fixar detta. Vi bestämmer oss för säkert vägval runtom. Hade tagit hjälp av skyltarna med karta med leder och har egentligen bestämt oss för att ta oss upp till en P-plats väster om kontrollen och gå in därifrån. Men när vi kommer på vägen söder om kontrollen så ser vi kraftledningen och juniorpatrullen övertygar oss om att det är en bra attackpunkt. Vi går in där och håller oss till höger om kraftledningen. Men inget inägehörn som vi skall ha. Vi letar överallt, vid stenmurshörn som vi tror skall vara gamla inägan. Efter ett tag så går vi norrut mot andra kraftledningen och letar upp kraftledningskorsningen och gör ny attack därifrån. Men hittar inget ändå! Vi bestämmer oss för att gå ner till vägen igen. Tar evigheter innan vi kommer ner til vägen, följer den norrut för att sen gå in till Blåsegölen och göra ett sista försök därifrån. Har inte sett några andra patruller på över en timme!

Men tröstlöst, vi hittar ingen kontroll. Vi bestämmer oss för att ge upp, men ända ta de sista kontrollen på vägen hem. Vi la 80 minuter på att leta innan vi gav upp. Vi hade varit nära flera gånger, men fattade aldrig att det gröna sanka området var den gamla inägan.

Det visar sig återigen att det är en helt ny väg som har dragit fram. Den väg som är på gamla kartan finns inte längre utan är en endast en stig. Järnvägen finns inte heller längre. Tur att vi inte gick ut mot den som vi funderade på ett tag.

K7: Spikar vi!

K8: Spikar vi!

K9: Juniorpatrullen tipsar oss att det finns en ny väg längs med sjön! Vi som inte känner till området hade annars gått rakt norrut genom terrängen genom att följa kraftledningen. Vi kommer snabbt fram (jaja, relativt snabbt...) till kontrollområdet och här börjar nästa sökande.
Vi är nära igen, men letar mest lite för långt till höger. Kraftstationen är ju med på bakstreckskartan (hakkorset/svastikan!). Men det ser vi inte just då. Min lampa lägger av här igen, hade totalt 3 st full-laddade batterier med mig.
Efter 17 minuter letande så ger vi upp, vi har ju ändå inte tagit alla kontroller. Kämpar oss till målet med trötta ben. Skönt att det finns mat kvar:-)

Vi var ute nästan 9 timmar, så lite surt att vi inte hittade alla småskärmar i mörkret så nu är det bara att komma igen till nästa år! Vi har nackdelen att inte känna ingen områdena runt Olofström, men nu har vi lite erfarenhet med hur det fungerar så nästa år borde vi klara av det!


Har även lagt ut vår rutt på nyare kartor, där kan se hur det har förändrat från 1942 till 2012.